1) Det första fackeltåget

Från omkring 1840 hölls, i enlighet med intentioner Akademiska Föreningen (AF) haft redan från sin uppkomst, regelbundna aftonunderhållningar eller "veckosoaréer" med musik, skämt och föredrag, där även lärare deltog. Vanligen hölls soaréerna på lördagskvällarna, men siste november 1853 var det soaré på AF trots att det var onsdag. Samkvämet skulle nämligen denna gång ägnas Karl XII:s minne. Initiativet till detta kom från litteraturhistorikern docent Gustaf Ljunggren (1823-1905), då "Sociala afdelningens [inom AF] förman", sedermera AF:s ordförande och universitetets rektor. Löjtnant Gustaf Nyblaeus, v förman, höll ett föredrag "öfwer denna swenskhetens ypperste representant, hwars minne äfwen särskildt är fästadt wid Lund", som Lunds Weckoblad dagen efter uttryckte saken.

Nå, föredraget kan vi just nu lämna därhän: kvällens händelse inträffade nämligen sedan talaren slutat, ty då blev det fackeltåg ner till Katedralskolan. "Studentkorpsen" + "flera av Academiens lärare och några af stadens invånare" gav sig iväg under sång och flammor, och väl framme utbragtes ett leve för Karls minne, varefter sångföreningen sjöng den enligt Weckobladet "för hwarje swenskt hjerta så kära sången", som Tegnér diktat till minnesfesten på samma plats 35 år tidigare. Fler moment innehöll ceremonin inte denna gång, och tåget gick tillbaka till Lundagård, där det upplöstes. (Sociala Afdelningens Journal samt LW 1/12 1853. OBS: Denna "exposé-avdelning" bygger generellt på LW/LD:s första nummer i december, om inget annat anges).