1) Facklorna tänds igen

Hösten 1921 gick Karl XII-frågan mot sitt avgörande i Lunds studentkår. Det var då hela åtta år sedan fackeltåget senast gick av stapeln (det näst längsta uppehållet i dess historia), och 150 personer hade lämnat in en petition om dess återupptagande. Deputerade hade föreslagit avslag på petitionen, och 225 av 346 höll med deputerade på kårmötet den 14 november. - vilket innebar att bara 121 personer stödde petitionen! Men deputerades förslag föll likväl, eftersom det hade behövt 2/3 majoritet (!?).

Den 21 november hölls så ett nytt kårmöte, varvid frågan skulle avgöras. Deputerade lade då fram följande förslag till resolution:

Enär stadgarna i §29 sannolikt avse att garantera att hyllningar från kårens sida icke böra anordnas i andra fall än då kårmedlemmarna därtill i stort sett äro eniga, anse deputerade, med hänsyn till den stora meningsskiljaktighet, som inom kåren tycks råda om lämpligheten av att den såsom sådan anordnar fackeltåg den 30 nov. till firande av Karl XII:s minne, sig böra tillstyrka kåren att, under uttalande av att från dess sida intet hinder möter att medlemmarna i kåren enskilt ära Karl XII:s minne, icke bifalla det väckta förslaget. (Kårprotokoll 21/11 1921).

Nu inträffar det märkliga att det sedvanliga grälet om Karl XII och fackeltågen uteblir. Inte en enda talar emot deputerades förslag, och bland dem som talar för detta återfinns även fil mag Georg Göransson, den ledande figuren bland "karolinerna". Kåren avslår alltså de 150:s begäran om fackeltåg, och gör det enhälligt! (Enda missljudet kommer från en amanuens, som tycker att studentlivet är så "festligt på festdagen" att kåren borde fortsätta 30-novemberfirandet - fast med något annat festföremål!).

Tydligen hade fackeltågsvännerna redan före den 21:e resignerat och beslutit ta firandet i egna händer. En vecka senare meddelades att "För högtidlighållandet av Karl XII:s dödsdag har en särskild förening, 30-novemberföreningen, bildats". Och den 30 november hölls det första fackeltåget på 8 år inför stora åskådarmassor ("hela staden var på benen", enligt Lunds Dagblad), och 30-novemberföreningens grundare Georg Göransson höll ett tal, där Karl XII:s hederliga syften ställdes mot Versaillesfreden, där "lögn, lömskhet, fanatism och förtal ha segrat över redbarhet, tro och heder, och följderna därav komma att sträcka sig släktled framåt i tiden."

Så hade alltså en tradition som i sex decennier upprätthållits av Lunds Studentkår gått över till en särskilt förening, bildat just i syfte att föra den vidare. Det är angeläget att framhålla, att 30-novemberföreningen den gången bestod av universitetsstuderande och "graduerade". och att det alltså inte var några utanför akademin stående som ryckt in där studerande troppat av. Men studenterna som förenad kår stod inte längre bakom 30-novemberfirandet, och även den nybildade föreningen insåg skillnaden och kom att arbeta för en återgång till den gamla ordningen.