1) Det karolinska arvet

Jag är fullt medveten om att även kvinnor under detta sekel hört till kategorin studenter, men tänkte i detta avsnitt anlägga ett kvinnovetenskapligt perspektiv på facketågshistorien - kanske blir det inte 100% seriöst, men det är i så fall bara i paritet med fackeltågshistorien.

Kung Karls eget förhållande till kvinnor (och enkannerligen skön Aurora) var ju omvittnat lidelsefritt, även om giftermål lär ha ingått i hans framtidsplaner, "så att jag slipper hålla en sådan som kallas Maitresse på franska och hora på svenska" (Hatton s 527). Det senkarolinska tidevarvet med dess ständiga krigande var givetvis starkt maskulint präglat, även om kvinnorna under männens frånvaro fick en stärkt position på hemmafronten. Så också firandet av Karl XII:s minne: det var länge en rent manlig angelägenhet och än i dag är det kvinnliga deltagandet lågt.