2) Altaret

Här kommer också "altaret", d v s kyrkan, till synes. Annars får man nog, åtminstone för Lunds del, säga att Karl XII-firandet ända från början mestadels varit av rent profan (om också idealistisk) karaktär. Vissa hänvisningar till Karl XII:s religiositet ändrar inte det intrycket. Det är också uppenbart att Karl XII inte alls på samma sätt som Gustav II Adolf har kunnat utmålas som den evangeliska trons "korsriddare" (jfr Oredsson 1992, s 120 ff. Så har Karl aldrig firats även om han förvisso 1706-07 gynnade de schlesiska protestanternas sak, se Hatton s 263!). Däremot har han, som vi noterat, hellre beskrivits som den västerländska rättsordningens försvarare gentemot Österns barbari.

Men vid 30 november-firandet på Kulturen 1915 var i varje fall Dalbys kyrkoherde Sven Erik Aurelius en av talarna. (Arbetet 1/12 1915. Kyrkoherden uppges av tidningen ha "predikat" om "svenska folkets plikt att nu som fordomdags låta driva sig till slaktbänken för att slå vakt om de nationella chimärerna" - tidningsrubriken var "Nationalism och avgudadyrkan").

Noteras bör även de fester som "Lunds med omnejd försvarsförbund" arrangerade siste november 1890 och 1892, och där såväl studentkapell som kårordförande medverkade. Vid båda dessa tillfällen förrättade en präst bön, varpå man unisont sjöng "Vår Gud är oss en väldig borg", första versen. (LW 2/12 1890 och 3/12 1892). 

Och just den versen har fr o m 1965 kommit att ingå i fackeltågens "ritual"! Därmed har den restituerade 30-novemberföreningen tillfört traditionen ett konfessionellt moment, som inte fanns med 1853, men som onekligen hörde till karolinernas värld. Ett korum vid middagstid har också flera gånger ingått i dagsprogrammet. (En rundvandring på Norra kyrkogården med smyckning av avlidna medlemmars gravar hör också till). Ävenså har föreningen vid fyra tillfällen de senaste decennierna anordnat gudstjänster (bl a i Stora Råby) efter den ordning som gällde på Karl XII:s tid! Fem präster har under samma tid anlitats som högtidstalare.

Förslag om att i övrigt ge föreningen en mer konfessionellt kristen/luthersk prägel, bl a för att motverka högerextremistiskt inflytande, har däremot avvisats med motiveringen att den ska vara öppen för alla intresserade, oberoende av religiös eller politisk inställning. (KiL 1-2/1988 s 3ff, R.S. 13/11 1993).

För att uttrycka känslorna hos dem i föreningen som gärna såge en starkare kristen profil skrev dåvarande redaktören för Karolinskt i Lund ner följande vers i föreningens gästbok:

Blixtra, svarta klubba,
likt kung Carols svärd,
visa för en värld
karolinerhärens kors
som inga hakar bär.

(30-nov.föreningens gästbok 30/11 1982)

Men kyrkan verkar inte vara särskilt intresserad av att hysa Karl XII-firarna. T ex nekar kyrkoherde Lars-Erik Axelsson 30-novemberföreningen att hålla gudstjänst i Stora Råby igen. "Föreningen har fått ett symbolvärde som står rakt i strid med vad vi i kyrkan står för. Och jag tror jag talar för alla präster." (SDS 19/11 1993)