söndag 25 november 2018

5) Sekelskiftesstämningar

Decennierna kring sekelskiftet: svensk arbetarrörelses friska ungdomsår. Men också tiden för en intensiv national- och hembygdsromantik. Vi kan ju bland många andra exempel tänka på Skansens friluftsmuseum som grundades 1891, Svenska flaggans och nationalsångens genombrott under 1890-talet eller för all del Zorns spelmanstävlingar från 1906. Den svensknationella retoriken blommade upp inte m inst i samband med Norges frigörelse 1905. Men någon folklig nationalism "nerifrån" är svår att påvisa. Vid Lunds universitet firades som vi sett "urtima riksdagens försvarsbeslut" (försvarsbeslutet firades alltså, i motsats till tvåkammarriksdagens införande 1866!), och studenter medverkade både då och vid det s k försvarsförbundets fester, men initiativen låg uppenbarligen inte hos dem utan betydligt högre upp. Deras eget fosterländska arrangemang, fackeltåget, började allt oftare ställas in p g a bristande tillslutning.

Arbetarrörelsen som denna tid steg fram ur folkdjupet gjorde aldrig några försök att erövra symbolen Karl XII; tidningen Arbetet ("organ för klassmedveten arbetarrörelse") ignorerade oftast studenternas sistenovember-arrangemang, men häcklade det våldsamt emellanåt, särskilt just i samband med "urtiman" 1892, då följande suck stod att läsa:

Kungen, de 90 dagarne och Karl XII ha i dessa dagar utgjort föremål för fester, fackeltåg, baler och hurrarop i det oändliga. Det är nästan som om hela samhället flyttats tillbaka i barbariets svartaste tidsålder. 
(Arbetet 2/12 1892 - "de 90 dagarne" var den stadgade övningstiden i den nya värnpliktsarmén). 

Nej, svek studenterna Karls sak stod inte de ostuderade redo att ta vid (om än kand H E Larsson höll fördrag över ämnet "Från Karl XII:s tid" på "Malmö nya arbetareförenings" årsmöte den 30 november 1890). Det är annars intressant att se hur även Karl XII:s motståndare tidigare medgivit att kungen var populär bland allmogen, men man förklarade det med att folkets "kunskap om våra kungar öses vanligast ur folkskolans af ett försigtigt presterskap granskade böcker". (FT 29/11 1889, art. förmodligen av red Christian Bülow).

Men tiden 1890-1920 karaktäriseras vad fackeltåg och Karl XII-firande angår av att diverse professorer och militärer och museimän försöker skaka liv i studenterna och om möjligt återuppväcka den gamla "karolinska andan".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Förord till internetupplagan (2018)

Ja, så har det gått nästan ett kvartssekel sedan jag la fram min C-uppsats i Lund. Det var 90-tal, Historiska institutionen låg fortfarande ...