4) Karl på ännu ett kårmöte

Mycket hände som bekant under 30-talet, både i stora världen och härhemma. Utvecklingen i Lund, som vi närmare ska se på senare, gjorde att Karl XII-frågan mot slutet av decenniet återigen blev aktuell också på kårmötena. 30-novemberföreningen gjorde nämligen i slutet av 1937 den, som det visade sig, fullt riktiga bedömningen att tiden nu var mogen att föreslå Studentkåren att den skulle återta ansvaret för fackeltågsarrangemanget. Men inte villkorslöst: "Som oundgänglig förutsättning för studentkårens övertagande av detta minnesfirande måste ett bibehållande av de hittillsvarande formerna anses." (30-novemberföreningens protokollsbok 10/12 1937)

Torsdagen den 17 februari 1938 var det så dags: 30-novemberföreningens skrivelse av den 19 januari skulle behandlas på Lunds studentkårs kårmöte. Skrivelsen innehöll en tillbakablick på fackeltågets historia och föreslog att det åter borde bli en kårens officiella fest. Det viktigaste skälen vore:

I. Att festen inte skulle kunna beskyllas för att vara en politisk manifestation om kåren stod bakom den.

II. Att festen verkligen traditionellt är Studentkårens fest, ja, dess äldsta näst "Nordisk fest till fädrens minne".

Men deputerade i beredningsutskottet hade förordat avslag, p g a att deltagarna i fackeltåget brukat vara så få i förhållande till hela studentkårens numerär, att det syntes "föga sannolikt, att Lunds studenter skulle omfatta Karl XII-minnet med den särskilda hängivenhet, som bör vara grunden för att studentkåren såsom sådan högtidlighåller ett minne." Deputerade tyckte inte att Karls vistelse i Lund var skäl nog för ett fackeltåg och hänvisade till den utgiftsökning som skulle bli följden om kåren övertog Karl XII-festen.

När så frågan skulle avgöras, begärde 30-novemberföreningens ordförande, Sam Aurelius, ordet och höll ett anförande, varefter han yrkade att kårmötet nu skulle uttala sig principiellt för ett återupptagande av Karl XII-firandet, och senare låta utreda de ekonomiska och organisatoriska frågorna. Därefter förklarade ordföranden överläggningen avslutad. Efter sluten votering visade det sig att Aurelius fått 308 av 426 med sig, varför hans förslag blivit antaget med 2/3-majoritet. Kåren hade alltså beslutit att åter ställa sig bakom Karl XII-firandet (Kårmötesprotokoll 17/2 1938).

Men när kåren den 11 maj skulle ta ställning till utredningen av detaljfrågorna, visade det sig att endast 230 av 379 stod fast vid förra kårmötets beslut. Majoriteten var inte längre tillräckligt stor. Inte heller 1938 blev det alltså ett fackeltåg i kårens regi, trots att 358 av 573 på kårmötet den 16 november s å uttalade sig för ett sådant. Så 30-novemberföreningen fick fortsätta sin verksamhet på egen hand, men trots allt med vinden i ryggen. Och med ett visst ekonomiskt stöd från AF. (Kårmötesprotokoll 11/5 och 15/11 1938. Bidrag från Af utgick fram till 1945 (de sista åren med 100 kr / år enligt 30-novemberföreningens protokollsbok)).