1) Tidningar

Den viktigaste delen av mitt material är hämtat från lokaltidningarna:

a) Lunds Weckoblad, från 1897 Lunds Dagblad (vad gäller tiden fram t o m 1950). Att den legat närmast till hands som uppgiftslämnare angående Karl XII-firandet beror dels på att den ju från början var ortens "egen" tidning och före Lundagårds tid på visst sätt ett organ för studenterna, dels på att den var så utpräglat konservativ. Vilket innebar att 30-novembertågen - däremot inte oppositionen mot dem - åtminstone under mellankrigstiden ägnades långt större utrymme (förstasidesstoff under 30- och 40-talen) än i t ex

b) Arbetet, grundad 1887, vars policy länge tycks ha varit att fullständigt ignorera Karl XII och andra majestäter, men som vid vissa tillfällen yppade sitt hjärtas mening om dem. Även denna tidning var i viss utsträckning ett studentorgan, då naturligtvis för de radikala (främst Bengt Lidforss). En annan tidning i samhällskritisk anda var

c) Folkets tidning, grundad av Christian Bülow 1856 och övertagen av sonen Waldemar, som båda skrev i samma uppkäftiga stil - med liberalt förtecken. Föga imponerad av Karl XII. Upphörde 1920, samma år som

d) Lundagård, studentkårens egen tidning, grundades, vars redaktion aldrig tycks ha varit särskilt entusiastisk inför hjältekonungens minne, vilket däremot redaktionen för

e) Karolinskt i Lund, 30-novemberföreningens lilla tidskrift (utkommen från 1975) städse har förblivit.

f) Sydsvenska Dagbladet Snällposten har varit ledande organ för det senaste årtiondets fackeltågsbevakning och -debatt.

Lokalbladet Lundaliv, Skånska Dagbladet samt Uppsala Nya Tidning har också anlitats.

2) Fackeltåget drar igång

Den 25 november 1965 satt nio unga herrar församlade i ett studentrum på högkyrkligt präglade Laurentiistiftelsen i södra delen av stan. Nu skulle man göra ett nytt försök att blåsa liv i 30-novemberföreningen. Stadgarna från 1961 antogs i oförändrat skick, och en ny styrelse utsågs bland de närvarande. (1961 års stadgar var desamma som de av år 1939, förutom §2, som nu inte längre skulle begränsa medlemskapet till "akademiska medborgare", samt en mindre ändring i §4).


Och nu blev det fackeltåg igen! I Sydsvenskan 1/12 1965 kunde man läsa:

Fackeltåget. En gammal, men avbruten tradition återupplivades i går kväll med ett fackeltåg till Karl XII:s minne. Drygt 100-talet studenter ställde upp på Tegnérsplatsen, där MFF-orkestern svarade för den musikaliska upptakten, och sedan gick tåget den traditionella vägen enr till Katedralskolans gård, där kandidat Lars Hultén i ett kort anförande erinrade om Karl XII:s insatser i svensk historia. Till tonerna av Marcia Carolus Rex gick återtåget till Karl XII:s staty framför "Bondpinan" på Kulturen, där facklorna kastades. Det hela förlöpte värdigt. Många åskådare hade infunnit sig på Katedralskolan. (SDS 1/12 1965)

Det blev alltså Lars Hultén som höll det första högtidstalet till Karl XII:s minne på 15 år. Faktiskt var biskop Martin Lindström (som hållit talet 25 år tidigare) tillfrågad, men han hade avböjt. Och kanske var det ändå mest naturligt, att den man, som mer än någon annan personifierat Karl XII-firandet i Lund, inledde den nya serien minnestal vid Katedralskolan.

Man hade som synes lyckats enrollera Malmö FF:s orkester; Södra Skånska Regementets (I7:s) musikkår, som i många år stått för marschmusiken den 30 november, kunde inte förmås att ställa upp utan vidare och krävde vid senare förfrågningar ett alltför högt arvode för att vara aktuell. (LH 3/5 1993 - härifrån kommer också de flesta av kapitlets övriga uppgifter om föreningens verksamhet).

Skånska Dagbladet gick genast till frontalangrepp. Löpsedeln såg ut så här:

FACKELTÅG

av studenter

LUNDASPEX

eller väckt

NYNAZISM?

Och inne i tidningen kunde man läsa att en "storsvensk förening" var "pånyttfödd", samt att "grunden till att traditionen upphörde låg i att föreningen visade politisk aktivitet med tendenser långt ut på högerkanten." (SkD 1/12 1965)