5) Det börjar osa hett

Under det glada 80-talet blev stämningen allt mer infekterad. År 1982 hade någon hällt rödfärg över Karl XII-bysten på Kulturen, och året därpå, natten till den 26 november 1983, vältes den överända och skadades svårt. Personalen fraktade bort den, för gott skulle det visa sig. (SDS 16/11 1983. Förstasidesrubriken löd "Karl XII fick åka moped").

Nästa år, 1984, utbröt full kalabalik. Åskådare häcklade fackelbärarna i talkörer, och när häradshövding Lars Åhlund skulle hålla tal vid Katedralskolan började ägg och stenar regna, vilket de 22 poliserna på plats inte kunde förhindra. När fackeltåget kom till Kulturen (för-)följdes det fortfarande av motdemonstranterna. Grinden till Kulturens gård stängdes, men polisen bedömde att detta var otillräckligt för att förhindra våldsamheter. Därför stängdes fackelbärarna in i själva muséet, där de fick sitta i ett par timmar innan de kunde skjutsas hem eller till järnvägsstationen (det var ju inte längre endast lundabor som högtidlighöll den 30 november i Lund). Eftersitsen på Grand fick alltså ställas in. Polisen grep fyra ungdomar, som dock släpptes samma kväll. (SDS 1/12 1984. Följande skildring bygger på SDS:s första decembernummer resp år).

År 1985 var ett ganska "lugnt" år - men det berodde på att det nu var omkring 100 poliser närvarande, alltså mer än dubbelt så många som Karl XII-firarna! Och detta år fick fackeltåget för första gången sedan 1930 avslutas på Tegnérplatsen, eftersom det inte längre var "välkommet" till Kulturen.

År 1986 var poliserna ännu fler (119) men då hade de s k antirasisterna mobiliserat och kunde ånyo kasta ägg (två personer greps för detta brott) och ropa "nassesvin" efter fackeltåget; stämningen beskrevs som "ytterst hotfull". Även fackelbärarna var ovanligt många, vilket till största delen berodde på att 1986 var det år då skinnhuvudena strömmade till. Polismästare Sixten Månsson var dock "nöjd", eftersom man med hjälp av bl a kravallstaket runt Tegnérplatsen lyckats förhindra sammanstötningar. Under de närmast följande åren lyckades också polisen (1987 ca 120 st, 1988 ca 140, 1989 ca 170) någorlunda, även om det 1988 dröjde ett par timmar innan de trognaste Karl XII-beundrarna kunde vandra ner till "Kattis".